Ah idag var inte  kul i stallet. Fixade allt och började gå mot hoppbanan för o rida precis som jag gjorde i söndags när han var så duktig! Iaf möter Maja o Angie som är tillbaka mot stallet o snackar lite med dom o sen fortsätter gå ner mot vägen o han blir dyngspänd! O blåser upp sig som jag vet inte vad och börjar hoppa runt o ah det var inte  kul. Men vi kommer vidare iaf och är typ halvvägs o han håller på o det blev så mycket så jag släppte han. Han springer in till första travstallet på vägen , tyglarna går sönder. Sen kommer Lindha o Darini som tur är så jag väntade in dem så gick vi tsm inte för det gjorde så stor skillnad han var fortfarande dum. Iaf kommer fram till hoppbanan typ så ska jag hämta en kedja så håller Eva han sålänge o då lungade han ner sig iaf. Men sen så tänkte jag bara gå med han på hoppbanan men jag får låna ett par tyglar av Eva så vi går in i gamla o rider lite. Skritten var fin han var alert men spänd! Sen kastar han sig åt sidorna o jag pallar inte.

Så ut ur ridhuset och kollar om Madde är kvar vilket hon är som tur va! Så hon följer med och så longernade vi lite med mig på o han var lite spänd men gör inget så vi knäpper av linan och bara rider framåt. O han var snäll då och han blir ju så fin! Även fast allt inte var perfekt med form o takt o allt men han blir så fin!

Iaf travar o galloperar och Madde hjälper mig så himla snällt! Tack så jättemycket!

O sen avslutar vi och då kändes det bra igen. O han skötte sig på vägen hem iaf.

Jag önskar att jag inte var så feg men det är jag och han börjar säkert testa nu när jag ridit han ett tag. Kul vare inte iaf trodde hjärtat skulle hoppa ut ur bröstet! Men fan heller att jag ger mig! Jag kommer säkert tjuta 9849830983905miljoner gånger till men då fan får jag göra det. Men i stunden känner man sig så liten mot ett stort djur. Och jag blir som fastfrusen istället för att göra något. Men det vet jag om. Jag är glad att jag hämtade Madde istället för att gå hem. Men det känns ju så bra efteråt! Jag måste lära mig att bita ihop men såklart naturligt är man ju rädd för att skada sig. Men jag måste jobba på att inte tänka på allt som kan hände och istället fokusera på som det är o göra något åt det.

Ah gud dessa hästar ibland. Imorn äre träning för Ulrika iaf och sen på söndag för Madde. Känns mycket bättre att rida för någon om det blir något, tycker det är så svårt o vara själv i såna situationer. Och sen vare länge sen vi tränade också för den delen.

Dompan gjorde mig helt trött i huvudet idag som han höll på.

Aja ny dag imorn = nya tag!

Puss!

Då har jag jobbar klart för idag och imorn är jag ledig! Så skönt.

Idag ska jag upp till Dompan måste komma på något som vi ska göra. Mycket lättare at trida om man har en plan även fast man oftast inte följer den.

Men innan stall och grejor ska jag plocka undan lite. Vila lite känns som allt gått i ett hela tiden.

Funderade på att åka upp till grodden också och titta på stövlar tror inte att de har några men man kan alltid titta. O min cykel låter asmkt kanske borde titta på det också?

Puss!